Innan ni läser vidare kan ni rulla ner, vi har nämligen uppdaterat bloggen TVÅ gånger idag!

Nu befinner vi oss i Punta del Diablo, Uruguay, vi har varit här i fem härliga dagar.
Det är en liten by, inte lika liten som la pedrera, men fortfarande en väldigt lugn by. Här har vi spenderat de flesta dagarna på stranden utom dagen då det blixtrade, regnade och åskade.
Får även passa på att skryta om hur duktiga vi är, vi har, sedan vi lämnade Sverige, endast haft 3 restaurangbesök. Restrerande måltider har vi tillagat själva! Vi har också upptäckt att på vissa ställen är ölen billigare än vattnet, lever man på en tajt budget så är det inte mycker mer att sjunga för. ÖL ÖL ÖL!


Resultatet av gårdagens middag, en sallad bestående av: sallad, ägg, majs, lök, champinjoner, oliver, tomat, gurka, fetaost, rödlök och inte att förglömma: hemmagjorda vitlöksbröd.


Nu tillbaka till Punta del Diablo, efter några dagars tjat fick jag ÄNTLIGEN lite fart på de andra tre strandade sälarna, Jullan, Sanna och Ellen. Dagen var kommen, dagen då de skulle få prova på att surfa. Tre ytterst fnittriga och nervösa damer fick jag med mig ner till stranden.

Här kommer en berättelse om allas upplevelse i havet.

Vi påbörjar startfältet starkt, först ut var våran allas virriga Ellen. Hon inledde sin vistelse i vattnet starkt med att uttrycka sig:
- Kan man surfa med solglasögon..?
Pinsam tystnad uppstod innan hon själv listade ut svaret.
Därefter låg hon och guppade ett tag på brädan, inväntade en bra våg.
Jag ser en stor våg komma emot oss, jag ber henne hålla i sig för jag ska putta henne över medan jag dyker under. Hon utbrister då med att säga:
-Nej, vänta!
Följdfrågan efter hon slungats runt blev då:
-Tror du att jag kan be vattnet vänta på att du ska sätta upp håret?
Haha, hon är för go i boet min lilla höna.
Men bortsett från detta tog hon sig upp i några vågor med bravur, summan av kardemumman:
Nöjd elev, nöjd lärare!



Ellen påväg att fånga en våg!

Därefter var det Alexandras tur, inte sist men minst.
En uttav de ivrigaste eleverna jag någonsin haft. I ett fyra-stegs moment var hon uppe och stod på platt vatten redan efter steg nummer tre.. Här fick jag ta till med en lugnande metod och liite lugnande medel. Det gjorde susen för vips var hon iväg, likt den surfaren hon ska bli tog hon vågorna med storm.
Även här kan vi summera: nöjd lärare, nöjd elev!

glad surftjej!

Ojojoj.

Sist och absolut mest nervös ut i det otroligt starka fältet har vi ingen mindre (förutom alexandra) julia wolt.
Här har vi fnitterpellan som inte kan sluta prata i sin bubblande nervositet. Men oj, vad bra det gick.
Hon tog flest vågor, stod längst tid på brädan, men lyckades även svälja mest vatten, bli runt svingade under vattnet och hamna som en strandad säl flest gånger.
Kan även här summera: nöjd lärare, nöjd elev!


En minst lika glad surftjej.

Det går bra för fröken wolt.


Det var väl iprincip vad jag hade att meddelad .. Jo just det, kan även berätta att imorgonkväll börjar vi att ta oss tillbaka mot Buenos Aires, är framme på fredag förmiddag. Vi har hyrt en lägenhet där över jul, vet inte hur tillgången till internet kommer att vara så om vi inte hörs innan: GOD JUL!!

Simma lungt / molle.